Det finns flera sätt att kompensera eller balansera utsläpp man själv orsakar, och kompensationen utförs på olika ställen. Klimatkompensation som minskar utsläppen i EU-länder använder sig av utsläppsrätter i det europeiska handelssystemet. Klimatkompensation som minskar utsläppen i utvecklingsländer kan antingen använda sig av utsläppsrätter i FN-systemet, utsläppsrätter i de oreglerade systemen eller av direkta projekt som till exempel trädplanteringar. På den här sidan går vi igenom de vanligaste sätten och förklarar vilka för- och nackdelar de har.
EUs utsläppsrätter
Mängden utsläppsrätter i det europeiska handelssystemet är begränsad, genom beslut av EU-kommissionen. Det brukar beskrivas som att det finns ett utsläppstak i handelssystemet. Klimatkompensationen går till så att utsläppsrätter köps upp och permanent raderas ur systemet, vilket gör att utsläppstaket sjunker. Det blir helt enkelt ett mindre utsläppsutrymme kvar för företagen som ingår i handelssystemet. Det går inte att säga i precis vilket företag eller i vilket EU-land som utsläppsminskningarna kommer att ske, eftersom det är ett och samma tak för hela EU. Mer information om EUs handelssystem för utsläppsrätter finns på sidan: Vad är en utsläppsrätt?
FNs utsläppsrätter
Det är inte så lätt att hålla isär den handel med utsläppsrätter som EU driver och den som är definierad i Kyotoprotokollet. I Kyotoprotokollet finns dessutom ytterligare typer av utsläppsrätter (kallas också reduktionsenheter eller utsläppskrediter) definierade. De kallas för olika saker, men kan sammanfattas under namnet ”Kyotoenheter”. Oftast används de engelska namnen och förkortningarna, därför gör även vi det.
CDM
Den typ som är vanligast i kompensationssammanhang kommer från ”Mekanismen för ren utveckling” (Clean Development Mechanism, CDM) som är en av tre så kallade flexibla mekanismer i Kyotoprotokollet. Konkret handlar det om investeringar i utsläppsminskande projekt i utvecklingsländer. Dessa investeringar ska dessutom bidra till hållbar utveckling i utvecklingsländerna. För varje ton minskade utsläpp av koldioxid skapas en ”certifierad utsläppsminskningsenhet” (Certified Emission Reduction, CER) som sedan kan säljas.
I praktiken har CDM inte fungerat så bra. Reglerna är omfattande och den administrativa hanteringen har tagit lång tid. CDM-projekt måste registreras och godkännas av något som kallas CDM-styrelsen, som hittills inte arbetat så snabbt. Förutom Kyotoprotokollet regleras CDM också av FN:s klimatkonvention (UNFCCC).
Det har dessutom visat sig att alla CDM-projekt inte varit så bra, vilket gjort att WWF och andra organisationer skapat en sorts vip-CDM, som kallas ”guldstandard” – mer information finns på deras webbplats: goldstandard.org
På senare tid har också FN startat insatser för att öka antalet CDM-projekt i de fattigaste utvecklingsländerna, inte minst i södra Afrika, där väldigt få projekt hittills startat. Mer information om just detta finns till exempel hos UNDP och UNEP.
Mer information kan hittas på Energimyndighetens webbplats och i Svenska Naturskyddsföreningens rapport ”Spruckna illusioner” (pdf 915 kB), där det konstateras att många av de CDM-projekt som dittills genomförts knappast bidragit till hållbar utveckling i värdlandet, inte inneburit någon nämnvärd teknikspridning och att det i flera fall kan antas att projekten hade genomförts även utan CDM som drivkraft. Det är slutsatser som även Swedwatch kom fram till under 2012 i sin rapport ”Vi konsumerar, de kompenserar” (pdf 1,38 MB).
För att veta vad man får gäller det alltså att ha bra koll på både hur själva systemet fungerar och på hur bra det specifika projektet är om man ska köpa utsläppsrätter från CDM-projekt.
JI
En mindre vanlig typ kommer från det som kallas ”Gemensamt genomförande” (Joint Implementation, JI). JI bygger på samma principer som CDM, men projekten med utsläppsminskningar sker istället i industriländer. Ungefär likadana regler som gäller för CDM gäller för JI. De utsläppsrätter som skapas i JI-projekt kallas kort och gott för ”utsläppsminskningsenheter” (Emission Reduction Unit, ERU).
Frivilligt kontrollerade projekt
VER är beteckningen för en utsläppsrätt från ett frivilligt kontrollerat projekt, ofta med ett upplägg liknande FN-systemet (CDM), men variationen är stor. Det finns inga regler för vad som får kallas VER, så fler projekttyper ryms än i CDM-systemet. VER utläses Verified Emission Reductions eller Voluntary Emission Reductions och kan översättas till Kontrollerade utsläppsminskningar eller Frivilliga utsläppsminskningar. En VER motsvarar 1 ton koldioxid.
Trädplantering
En ganska vanlig åtgärd bland företag som vill kompensera sina utsläpp är att betala för trädplanteringar, oftast i utvecklingsländer. Eftersom träd (och andra växter) tar upp och behåller en viss mängd koldioxid är tanken att nya träd ska kompensera de skadliga utsläpp man själv orsakat. Det är dock långt ifrån självklart att det blir så bra, av flera olika skäl:
- Planteringarna kontrolleras sällan av myndigheter, oftare av olika privata företag. Det gör att risken finns att träden helt enkelt inte existerar – vilket också förklarar varför trädplantering i många fall är billigare än annan kompensation
- Totalt sett minskar inte utsläppen eftersom vi fortfarande tillför ny fossil koldioxid – kretsloppet av koldioxid ökar alltså i omfattning
- I en del fall är trädplanteringarna skadliga för den miljö där de anläggs, i utvecklingsländer med svag rättssäkerhet riskerar dessutom landsbygdsbefolkningen att bli bortkörda från sina ägor för att det istället ska anläggas trädplanteringar åt företag i Sverige och andra i-länder.
Sammanfattningsvis kan man säga att det inte är så lätt att få garantier för att en trädplantering står kvar i överenskommet antal år och att den inte är skadlig för miljö eller människor. En kritisk (och lång) genomgång finns i boken ”Carbon Trading” (pdf 6,1 MB).
Sammanställning
För tydlighetens skull har vi samlat alla typer av utsläppsrätter i en tabell. Där finns även sådana vi inte nämnt ovan eftersom de är så ovanliga.
| Engelsk förkortning på utsläppsrätten | Engelskt namn på utsläppsrätten |
Svensk förklaring |
| EUA | European Union Allowance | EU-utsläppsrätt, sådana vi tidigare sålde |
| AAU | Assigned Amount Unit | Kyotoenhet som tilldelas varje deltagande land |
| CER | Certified Emission Reduction | Kyotoenhet som kommer från kontrollerat CDM-projekt |
| VER | Verified Emission Reduction | Frivillig utsläppsrätt som inte kontrolleras av någon myndighet, men försöker likna CER |
| ERU | Emission Reduction Unit | Kyotoenhet som kommer från kontrollerat JI-projekt |
| RMU | Removal Unit | Kyotoenhet från kolsänka, särskilda regler gäller |
| ER | Emission Reduction | Frivillig utsläppsrätt som inte behöver kontrolleras av någon |