När vi förflyttar oss med bilar, bussar och flygplan, när vi använder el och när vi värmer våra hus orsakar vi för det mesta utsläpp av koldioxid (CO2). Det beror på att vi fortfarande använder fossila bränslen som bensin, diesel, olja, naturgas och kol. Hur de här utsläppen är skadliga för miljön kan du läsa mer om på sidan om växthuseffekten.
I många fall kan vi välja alternativ som orsakar mindre utsläpp av koldioxid, till exempel genom att ta tåget istället för flyget eller genom att åka två i bilen istället för i varsin bil. Det går dock inte alltid, och de utsläpp vi då orsakar kan vi istället kompensera, eller balansera som en del säger. Du kan läsa mer om kompensation och balansering på sidan om klimatkompensation.
Du kan också räkna ut hur mycket koldioxid du släpper ut med hjälp av en kalkylator.
Fördjupning
Att fossila bränslen kallas fossila beror på att de under hundratusentals år bildats av gammalt organiskt material. Det är framför allt döda växtdelar och små djur som på havsbotten och i marken under lång tid ombildats till den olja, gas och det kol som vi i snabb takt eldar upp idag.
När vi använder dessa bränslen i fordon, industrin, energisektorn eller någon annan förbränning bildas det koldioxid. Det är koldioxid som utgör ett tillskott i atmosfären, som därmed ökar den totala mängden koldioxid i jordens atmosfär.
Man mäter koldioxidhalten i atmosfären i en enhet som heter ppm, efter engelskans ”parts per million”, vilket ungefär betyder ”miljondelar”. I december 2015 var koldioxidhalten 401,85 ppm , eller 0,04 procent för att använda en vanligare enhet. Det är drygt 100 ppm-enheter mer än vad koldioxidhalten var före den industriella revolutionen. Människans förbränning av fossila bränslen har på kort tid ökat koncentrationen av koldioxid i atmosfären till nivåer högre än vad atmosfären innehållit på flera miljoner år. Figuren till höger visar den aktuella koldioxidhalten i atmosfären.
För att nå det internationellt erkända målet om att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader bör inte koldioxidhalten i atmosfären överstiga 350 ppm, även om det i de internationella förhandlingarna tidigare har talats om att stabilisera halten vid 450 ppm räknat som koldioxidekvivalenter.
När vi använder bränslen som kallas förnybara, till exempel ved och annan skogsråvara, biogas och etanol gjord på exempelvis sockerrör eller spannmål, bildas det också koldioxid vid förbränningen. Den koldioxiden är dock inte ett tillskott, eftersom den redan ingår i kretsloppet av biomassa. Så trots att även förnybara bränslen orsakar koldioxidutsläpp ”räknas” de inte i klimatsammanhang, eftersom det inte är någon ny koldioxid. I denna bok avser därför termerna ”koldioxidutsläpp” och ”utsläpp av koldioxid” endast de fossila – skadliga – utsläppen.
Det finns även förnybar energi som inte innehåller moment av förbränning, och då bildas ingen koldioxid alls. Det gäller till exempel vattenkraft, vindkraft och solenergi.
För att ge en så rättvis bild som möjligt av olika bränslens och energislags påverkan på växthuseffekten bör man göra livscykelanalyser, det vill säga räkna på växthusgasutsläpp även från produktionen av bränslena. Då ingår till exempel utsläppen vid oljeutvinning och i raffinaderierna, vid odlingen av grödor för etanolproduktion och för transporter av bränslen.